Senaste inlägg

Visar inlägg i kategorin Livsåskådningar

Tillbaka till bloggens startsida

Påven, religioner - funderingar

Jag brukar titta en hel del på nyhetskanalen CNN på TV, eftersom jag får ofta veta mera där om vad som händer i världen
Dessa dagar har det varit mycket om Påven och bl.a. hans besök på Kuba och i Usa

och just nu är på TV en gudstjänst med en massa kardinaler, präster osv
för mig känns det lite kenpigt det med deras klädsel.....
speciellt de olika sakerna de har på huvudena.....vet inte vad det heter
Och jag har ganska svårt att förstå detta med ikoner, kyrkor, präster, påvar osv.

Fast å andra sidan, nu när vi lever i en så otroligt otrygg och orolig värld p.g.a. alla krig och förtryck som finns,
så kanske detta ändå är en bra motvikt där påven pratar om kärlek till medmänniskan,
och om allt som behöver att förändras på vår jord för att göra den till en bättre plats för alla.

Sedan till grunkärnan i alla religioner.....vem är Gud....och finns han ?

Jag tror att Gud är själva livet.....alltings ursprung....och vad Gud kallas spelar ingen roll...
Och att alla religioner är bara olika vägar och sätt för människan för att försöka förstå det.

men tyvärr många religioner vill gärna påvisa att alla andra har fel och bara de har rätt
Och tråkigt nog det ofta skapar olika konflikter mellan människor, och som t.om. kan utlösa krig och förtryck

Som nog ni de flesta av mina bloggvänner vet, så är jag uppvuxen i en frikyrka / Pingstkyran på 50 och 60-talet
( vilket jag berättat om i min gamla blogg, och länk dit finns överst här i min blogg )
och jag har sett en hel del negativt när en tro blir extrem och intollerant mot andra som inte tror som de.

Detta har format mig och lärt mig att respektera andra människor,
oavsett vilken tro de har, och trots olikheter i övrigt och i andra sammanhang
och jag reagerar starkt mot mobbning, fördomar, intollerans, trångsynthet, fördömanden, rasism osv. eftersom jag upplevt och sett mycket av sådant.

Vad tänker ni om dessa saker ?

Ha det så gott mina bloggvänner och besökare

Taggat med: 

, , ,

Påvar - kyrkor / tankar

Tittade lite idag på högmässan i Rom där påven helgonförklarade ett par förra påvar
Jag är inte så insatt i det hela, men läste någonstans att en av orsakerna var att en påve utfört ett mirakel
Själv tycker jag det hela är väldigt konstigt....

Och dessutom tycker jag det finns andra människor på vår jord som hellre skulle helgonförklaras..
Människor som ofta i det tysta uppoffrar sig och hjälper andra människor som har det svårt...

Vad är det med dessa påvar som gör dem så märkvärdiga.....jag fattar det inte...

Men det finns mycket inom olika kyrkor jag inte förstår och naturligtvis ifrågasätter, och speciellt p.g.a. min uppväxt inom en frikyrka...
Även inom denna kyrka de trodde på mirakel och att Gud eller Jesus t.ex. kunde bota...
men jag har då aldrig sett något exempel på detta..

Vad tycker ni om detta  ?

Taggat med: 

, ,

Min tro nu

 

Som jag har berättat förut i min gamla blogg
så är jag uppvuxen i en strikt och extrem Frikyrka på 50 och 60-talet, som jag har berättat om i kategorin: Uppväxt Frikyrkan
( knappen/ länken dit finns här ovanför i min blogg )

Från det vi barn var små, så fick vi bl.a.höra att det fanns en himmel och ett helvete,
och att Jesus kunde komma när som helst och hämta de som had den "rätta tron" och de som inte hade det blev lämnade kvar och hamnade i helvetet.
Och man fick hela tiden tänka på att inte göra eller tänka något "syndigt".

Jag är glad över att jag sedan klarade av att lämna denna kyrka / församling, men det var inte lätt....
Bl.a. på grund av den hjärntvätt, som jag nu tycker vi barn utsattes för, och skrämsel och bemötanden...
och att kunna bryta vissa tankemönster som uppkommit p.g.a detta...
Men till slut var jag fri.

Nu tänker jag på ett helt annat sätt och även om vad som sker efter detta livet.
Och jag känner mig bra mycket tryggare nu.
Skönt att slippa tro och tänka på en fördömande / värderande Gud som såg allt man gjorde och tänkte....
att alltid känna sig påpassad både av Gud och kyrkan och föräldrarna....( för så var det jag upplevde min uppväxt )
Visst pratades det om en kärleksfull och förstående Gud,
men det verkade bara gälla för de som trodde på och följde alla regler i denna kyrka....och olika tolkningar de gjorde av bibeln osv.

Men jag kan inte säga att jag blivit ateist,
eftersom jag tror på något större än oss själva....vet inte riktigt vad det är...kanske man kan kalla det för själva livet..
Och när det gäller livet efter detta, så tror jag även nu på en annan tillvaro på den andra sidan... men på ett annat sätt
en kärleksfull tillvaro där man en dag träffar de kära som redan lämnat oss.
Sedan vad som exakt händer efter detta livet....det grubblar jag inte så mycket på...det är ju ett av livets mysterier....

Kanske det finns reinkarnation...kanske också, som jag tror, att de som finns på andra sidan är här då och då för att vaka över och hjälpa oss....
och många har till och med upplevt det.

Och det där med helvetet.... så tror jag absolut inte på det.
Helvetet skapar människan själv här på jorden med onda handlingar, krig osv.
Och människor som medvetet har skadat andra tror jag på något sätt får stå till svars....
kanske genom att få uppleva den smärta de tillfogat andra...och få ångra sig och gå vidare...
Det känns ju ganska rättvist om det vore så.

Det blev mina små rader och funderingar idag och ha det så gott mina bloggvänner och besökare.