Senaste inlägg

Visar inlägg taggade med tro

Tillbaka till bloggens startsida

Påven, religioner - funderingar

Jag brukar titta en hel del på nyhetskanalen CNN på TV, eftersom jag får ofta veta mera där om vad som händer i världen
Dessa dagar har det varit mycket om Påven och bl.a. hans besök på Kuba och i Usa

och just nu är på TV en gudstjänst med en massa kardinaler, präster osv
för mig känns det lite kenpigt det med deras klädsel.....
speciellt de olika sakerna de har på huvudena.....vet inte vad det heter
Och jag har ganska svårt att förstå detta med ikoner, kyrkor, präster, påvar osv.

Fast å andra sidan, nu när vi lever i en så otroligt otrygg och orolig värld p.g.a. alla krig och förtryck som finns,
så kanske detta ändå är en bra motvikt där påven pratar om kärlek till medmänniskan,
och om allt som behöver att förändras på vår jord för att göra den till en bättre plats för alla.

Sedan till grunkärnan i alla religioner.....vem är Gud....och finns han ?

Jag tror att Gud är själva livet.....alltings ursprung....och vad Gud kallas spelar ingen roll...
Och att alla religioner är bara olika vägar och sätt för människan för att försöka förstå det.

men tyvärr många religioner vill gärna påvisa att alla andra har fel och bara de har rätt
Och tråkigt nog det ofta skapar olika konflikter mellan människor, och som t.om. kan utlösa krig och förtryck

Som nog ni de flesta av mina bloggvänner vet, så är jag uppvuxen i en frikyrka / Pingstkyran på 50 och 60-talet
( vilket jag berättat om i min gamla blogg, och länk dit finns överst här i min blogg )
och jag har sett en hel del negativt när en tro blir extrem och intollerant mot andra som inte tror som de.

Detta har format mig och lärt mig att respektera andra människor,
oavsett vilken tro de har, och trots olikheter i övrigt och i andra sammanhang
och jag reagerar starkt mot mobbning, fördomar, intollerans, trångsynthet, fördömanden, rasism osv. eftersom jag upplevt och sett mycket av sådant.

Vad tänker ni om dessa saker ?

Ha det så gott mina bloggvänner och besökare

Taggat med: 

, , ,

Ett litet minne / minnen från min barndom

Av någon anledning kom jag och tänka på något mamma berättade om när jag var riktigt liten

Jag och min två år yngre bror hade fått var sitt äpple ( tror jag )
och vid kvällsbönen bredvid sängen innan vi skulle sova så i min bön sa jag bl.a.
- tack Gud för de goda äpplena och tack för att mitt var större än min brors
.
Jag blir nu ganska full i skratt när jag tänker på det.
Men min mammas kommentar när hon berättade det var:
- inte trodde jag att du var sån...
Vad svarar man på det ;-)

Men det väcker även lite jobbiga minnen av alla förväntningar mina föräldrar hade på mig inom denna frireligiösa kyrka vår familj tillhörde och som jag växte upp i under 50 och 60-talet.
De var så stolta över mig så länge jag höll mig inom denna kyrkas normer och tro,
och speciellt min mamma förväntade sig att jag skulle bli en missionär.
Så jag uppmuntrades aldrig att utbilda mig till något, utan bara att vänta på ett tecken från Gud om detta

Och när jag lämnade denna tro och kyrka så var besvikelsen stor och av olika anledningar fick jag höra:
- trodde inte du var sån ( på ett negativt sätt ).......ganska smärtsamt att höra från dem....

Det finns en del roliga minnen från barndomen men de flesta är också blandade med smärta och sorgsenhet

Min tro nu

 

Som jag har berättat förut i min gamla blogg
så är jag uppvuxen i en strikt och extrem Frikyrka på 50 och 60-talet, som jag har berättat om i kategorin: Uppväxt Frikyrkan
( knappen/ länken dit finns här ovanför i min blogg )

Från det vi barn var små, så fick vi bl.a.höra att det fanns en himmel och ett helvete,
och att Jesus kunde komma när som helst och hämta de som had den "rätta tron" och de som inte hade det blev lämnade kvar och hamnade i helvetet.
Och man fick hela tiden tänka på att inte göra eller tänka något "syndigt".

Jag är glad över att jag sedan klarade av att lämna denna kyrka / församling, men det var inte lätt....
Bl.a. på grund av den hjärntvätt, som jag nu tycker vi barn utsattes för, och skrämsel och bemötanden...
och att kunna bryta vissa tankemönster som uppkommit p.g.a detta...
Men till slut var jag fri.

Nu tänker jag på ett helt annat sätt och även om vad som sker efter detta livet.
Och jag känner mig bra mycket tryggare nu.
Skönt att slippa tro och tänka på en fördömande / värderande Gud som såg allt man gjorde och tänkte....
att alltid känna sig påpassad både av Gud och kyrkan och föräldrarna....( för så var det jag upplevde min uppväxt )
Visst pratades det om en kärleksfull och förstående Gud,
men det verkade bara gälla för de som trodde på och följde alla regler i denna kyrka....och olika tolkningar de gjorde av bibeln osv.

Men jag kan inte säga att jag blivit ateist,
eftersom jag tror på något större än oss själva....vet inte riktigt vad det är...kanske man kan kalla det för själva livet..
Och när det gäller livet efter detta, så tror jag även nu på en annan tillvaro på den andra sidan... men på ett annat sätt
en kärleksfull tillvaro där man en dag träffar de kära som redan lämnat oss.
Sedan vad som exakt händer efter detta livet....det grubblar jag inte så mycket på...det är ju ett av livets mysterier....

Kanske det finns reinkarnation...kanske också, som jag tror, att de som finns på andra sidan är här då och då för att vaka över och hjälpa oss....
och många har till och med upplevt det.

Och det där med helvetet.... så tror jag absolut inte på det.
Helvetet skapar människan själv här på jorden med onda handlingar, krig osv.
Och människor som medvetet har skadat andra tror jag på något sätt får stå till svars....
kanske genom att få uppleva den smärta de tillfogat andra...och få ångra sig och gå vidare...
Det känns ju ganska rättvist om det vore så.

Det blev mina små rader och funderingar idag och ha det så gott mina bloggvänner och besökare.